lördag 30 januari 2010
Lördag morgon
Idag fick vi sova till klockan 9.30! Vilken lyx för en smabarnsfamilj! Välbehövlig vila, för hela veckan har Afonso varit sjuk, hosta, feber, (luftrörskatarr, fick vi veta i onsdags) och nu är det penicillin för hela slanten. Hur vabbar man bäst när man precis börjat på ett nytt jobb, kanske någon undrar? Fråga mig, jag vet! I veckan ha jag alternerat med att jobba halva dagar, antingen för- eller eftermiddagar, beroende på hur Sérgio har kunnat. I måndags och i fredags hade vi farmor som barnvakt, vilket var toppen.
Och inget ont som inte har något gott med sig: En vecka hemma och 4-åringen kan numera lägga 60-bitars pussel, grunderna i schack och vissla med en ton! Inte illa!
Gustavpojken mår hur bra som helst. Men han är ganska svårfilmad, han fortsätter att vara sin egen herre, och det kommer nog att förbli på det sättet, om jag får gissa.
Och inget ont som inte har något gott med sig: En vecka hemma och 4-åringen kan numera lägga 60-bitars pussel, grunderna i schack och vissla med en ton! Inte illa!
Gustavpojken mår hur bra som helst. Men han är ganska svårfilmad, han fortsätter att vara sin egen herre, och det kommer nog att förbli på det sättet, om jag får gissa.
fredag 22 januari 2010
Monas väska
Nu är svenskt mediadrev igång igen. Som vanligt kretsar den politiska rapporteringen inte kring verklig politik utan kring en "skandal".
Mona Sahlin har gjort det igen, får vi veta. Hon glider runt med en Luis Vuitton-väska värd 6000 kronor och inte ens den politiskt korrekta färgen på denna skamligt värdefulla accessoar kan nu rädda henne fran en ny, hård "politisk" strid. Kanske blir väskan den intäkt så många, såväl partikamrater (?) som politiska motståndare, har väntat i åratal på för att slutligen göra upp med Mona Sahlin?
Jag är socialdemokrat och hör inte till Mona Sahlins mest hängivna fans. Men jag kan inte stå ut med den här typen av löjeväckande debatter, skandaler, affärer...eller vad annu ska klassificera det som. Jag känner mig illamående när jag bevittnar hur media gång efter annan ger sig på Mona Sahlin med moralistiska och osmakliga motiv.
Jag har några saker att säga om saken:
1) Mona Sahlin tjänar sina egna pengar och kan därför för sagda lön, utan skam eller redovisningsskyldighet, handla de kläder, skor, smycken, bilar, hus, väskor hon behagar. Hon borde inte ens behöva säga, även om det stämmer, att väskan var en 50-årspresent. Herregud!
2) Det finns ingen naturlag eller annan bestämmelse som säger att vänsterpolitiker måste klä sig illa, billigt och fult.
3) Jag har aldrig sett eller hört någon ifrågasatta hur manliga politiker klär sig, vilken klocka de bär eller prislappen på sidenslipsen.
4) Fram för mer glamour i politiken. Se Helle Thorning-Smith (s)-ledaren i Danmark, som klär sig dyrt, exklusivt och snyggt, men som inte abdikerar från sin politiska övertygelse för det.
5) Svensk media borde skämmas, kanske främst Aftonbladet, som helt skamlöst ger sig in, bidrar till, eller till och med skapar denna smutsiga, skamlösa och pinsamma affär.
Affären som inte borde vara en affär, inte i ett land med självrespekt.
PS: En riktig lyxväska kostar det tiodubbla, vilket gör hela historien ännu löjligare.
Mona Sahlin har gjort det igen, får vi veta. Hon glider runt med en Luis Vuitton-väska värd 6000 kronor och inte ens den politiskt korrekta färgen på denna skamligt värdefulla accessoar kan nu rädda henne fran en ny, hård "politisk" strid. Kanske blir väskan den intäkt så många, såväl partikamrater (?) som politiska motståndare, har väntat i åratal på för att slutligen göra upp med Mona Sahlin?
Jag är socialdemokrat och hör inte till Mona Sahlins mest hängivna fans. Men jag kan inte stå ut med den här typen av löjeväckande debatter, skandaler, affärer...eller vad annu ska klassificera det som. Jag känner mig illamående när jag bevittnar hur media gång efter annan ger sig på Mona Sahlin med moralistiska och osmakliga motiv.
Jag har några saker att säga om saken:
1) Mona Sahlin tjänar sina egna pengar och kan därför för sagda lön, utan skam eller redovisningsskyldighet, handla de kläder, skor, smycken, bilar, hus, väskor hon behagar. Hon borde inte ens behöva säga, även om det stämmer, att väskan var en 50-årspresent. Herregud!
2) Det finns ingen naturlag eller annan bestämmelse som säger att vänsterpolitiker måste klä sig illa, billigt och fult.
3) Jag har aldrig sett eller hört någon ifrågasatta hur manliga politiker klär sig, vilken klocka de bär eller prislappen på sidenslipsen.
4) Fram för mer glamour i politiken. Se Helle Thorning-Smith (s)-ledaren i Danmark, som klär sig dyrt, exklusivt och snyggt, men som inte abdikerar från sin politiska övertygelse för det.
5) Svensk media borde skämmas, kanske främst Aftonbladet, som helt skamlöst ger sig in, bidrar till, eller till och med skapar denna smutsiga, skamlösa och pinsamma affär.
Affären som inte borde vara en affär, inte i ett land med självrespekt.
PS: En riktig lyxväska kostar det tiodubbla, vilket gör hela historien ännu löjligare.
torsdag 21 januari 2010
Alla dessa dagar av bloggtorka
Grav bloggtorka...Jag får börja med att förklara mig. Alltså: Nytt jobb. Sjuk make. Sjuk jag. Friska, energiska och krävande barn. Barn som vill leka med dinosaurier och mjukdjur hela tiden.Ibland även nattetid.
.jpg)
.jpg)
Men jobbet verkar trots allt bra. Trevliga kollegor. Fart och fläkt. Modern dator. Snygg arbetsplats. Man kan inte kräva mer - i alla fall inte just nu!
I övrigt: Febern haller på att sjunka och barnen sover i alla fall hittills denna sena kväll. Jag tittar på min make på TV, han debatterar friskt. Det blir nog att kliva ur sängen imorgon, jag ska på en konferens. Plus att jag måste klippa håret
Imorgon är en annan dag.
.jpg)
.jpg)
Men jobbet verkar trots allt bra. Trevliga kollegor. Fart och fläkt. Modern dator. Snygg arbetsplats. Man kan inte kräva mer - i alla fall inte just nu!
I övrigt: Febern haller på att sjunka och barnen sover i alla fall hittills denna sena kväll. Jag tittar på min make på TV, han debatterar friskt. Det blir nog att kliva ur sängen imorgon, jag ska på en konferens. Plus att jag måste klippa håret
Imorgon är en annan dag.
måndag 11 januari 2010
På nytt uppdrag
Jag har fått ett nytt jobb, men inom det gamla, skulle man kunna säga. Nu är jag rådgivare till en av borgarråden i Lissabons statshus, och kommer att Men jag har en ny fräsch dator en nya, snygg arbetsplats och nya kollegor. Och jag vet att ett arbetsgruppsmöte började för snart tio minuter sedan, jag vet bara inte var...Ingen svarar på mobilerna...Det känns lite det typiska antiklimaxet / kulturkrocken...
onsdag 6 januari 2010
Vinter här och där
Det är 45 grader varmare i Lissabon än i Uppsala idag. Det vet jag eftersom mina Facebook-vänner i just Uppsala har statusuppdaterat; en som noterade -29,4 i morse och en vars ytterdörr verkar ha isat fast. Det låter lite tufft men samtidigt mysigt. Om man slipper gå ut alltså. Och ännu värre - hemska tanke - att pälsa på barnen tillräckligt mycket för att gå ut! Mina barn framstår som två riktiga latinos när vi är i Sverige om vintern. De tycker i princip det är kallt så fort man måste ha vantar. Och om man sätter på dem vantar klarar de inte av att göra något alls med händerna. Orutinerade såklart. Men klart mer snörutin än de flesta andra sydeuropeiska barn!
Förra året fick de riktig hårdträning i snö och i pulka. Ett par veckor hos mamma och pappa i Skellefteå gjorde susen. Bildbevis:


Vilka killar! Riktiga norrlänningar!

Fast det tar på krafterna att leka i snön. Man blir hungrig.

Och lite trött...

Härliga vinterlekar.
Men om någon månad kan vi börja vara på igen stranden, här i Portugal! Ett gammalt kort på mig och Afonso när han var liten. En härlig vinterdag på stranden Guincho i Cascais, nära Lissabon.
Förra året fick de riktig hårdträning i snö och i pulka. Ett par veckor hos mamma och pappa i Skellefteå gjorde susen. Bildbevis:


Vilka killar! Riktiga norrlänningar!

Fast det tar på krafterna att leka i snön. Man blir hungrig.

Och lite trött...

Härliga vinterlekar.
Men om någon månad kan vi börja vara på igen stranden, här i Portugal! Ett gammalt kort på mig och Afonso när han var liten. En härlig vinterdag på stranden Guincho i Cascais, nära Lissabon.
måndag 4 januari 2010
Stackars djungelflickan

Djungelflickan har börjat tala. Flickan, som försvann i djungeln när hon var 8 år gammal och återfanns levande 19 år senare, förmodas ha levt i en flock med djur eller med något av de folk som lever i Cambodjas urskogar helt avskärmade från civilisationen.
Jag undrar hur den här kvinnan mår. Hennes pappa berättar för medier att dottern nu har slutat upp med flyktförsök tillbaka till djungeln. Hon gick som en människoapa för ett år sedan och kunde inte tala alls.
Men jag kan inte låta bli att undra: Får hon ett lyckligare liv nu i civilisationen eller skulle det ha varit bättre att inte bli hittad? Det verkar ju som att hon var helt anpassad till ett liv i djungeln och till en ordlös kommunikation. Hur ska hon kunna bli en normalt fungerande människa igen? Jag förstår att hon mest ville fly "hem" igen. Hon måste ha varit livrädd när hon kom i kontakt med människor, bilar, TV, kläder...
Stackars djungelflickan.
Air
Den franska elektroniska duon Air kommer till Lissabon den 16 januari - en självskriven konsert som jag ser fram emot!
Kuriosa är att förra gången jag såg Air live var 9/11 2001 i Bryssel. Jag blev spolad av min dejt (en rätt tråkig bayersk kille, som hellre ville kolla på tv än att dejta mig) och jag gick ensam på konserten. Alla var tagna och chockerade av det som hade hänt i USA men musik hjälper och helar.
Kuriosa är att förra gången jag såg Air live var 9/11 2001 i Bryssel. Jag blev spolad av min dejt (en rätt tråkig bayersk kille, som hellre ville kolla på tv än att dejta mig) och jag gick ensam på konserten. Alla var tagna och chockerade av det som hade hänt i USA men musik hjälper och helar.
söndag 3 januari 2010
Festen och resan dit
Vi körde och körde, till vägs ände kändes det som. Det som den optimistiska nyarsvärden hade beskrivit som "2,5 timme från Lissabon, i lugn takt" visade sig vara minst fyra timmar längst vägarna, i nyårstrafiken, i spöregn och tidvis hagelskurar. När vi äntligen, ungefär i höjd med Porto, lämnade motorvägen och kom in på de slingrande bergsvägarna kändes det ända lite härligt, en känsla som iofs dämpades av ett kräkande barn plus en liten rädsla att det nya året skulle ringas in där i bilen, att vi kanske inte skulle komma fram i tid.
Men det gjorde vi. Vid 21-tiden parkerade vi framför en stor herrgard i den minsta och fattigaste av bergsbyar som man kan föreställa sig. Temperaturen var på någon plusgrad men bergstopparna runt om var snöklädda och vackra. Det spratt till i min snögen och jag kände mig som hemma! Inne i huset kryllade det av människor, minst 15 vuxna och kring 10 barn i varierande åldrar. Ett enormt långbord med kadelabrar, en brasa, en flygel. Ett lekrum med pingis- och biljardbord och TV samt flera medhavda radiostyrda julklappar för barnen, och sedan var festen igang. Middag med helstekt killing och anka, rött vin i riklig mängd, chokladmousse, pianospel och pingisturnering och champagne och confetti, elavbrott och födelsedagssång, hemmajäst dessertvin. Barnen stupade kring 1-tiden och vi vid 4. Det var inte så farligt med nyår ända!
OBS. Jag som inte är sa bra på sport fick excellera i pingis. Ja! Pingisdrottningen 2010. Utklassning av flera killar. Alla timmar vid pingisbordet i hobbyrummet på Morkullevägen har äntligen (23 ar senare) kommit att ge utdelning!
Men det gjorde vi. Vid 21-tiden parkerade vi framför en stor herrgard i den minsta och fattigaste av bergsbyar som man kan föreställa sig. Temperaturen var på någon plusgrad men bergstopparna runt om var snöklädda och vackra. Det spratt till i min snögen och jag kände mig som hemma! Inne i huset kryllade det av människor, minst 15 vuxna och kring 10 barn i varierande åldrar. Ett enormt långbord med kadelabrar, en brasa, en flygel. Ett lekrum med pingis- och biljardbord och TV samt flera medhavda radiostyrda julklappar för barnen, och sedan var festen igang. Middag med helstekt killing och anka, rött vin i riklig mängd, chokladmousse, pianospel och pingisturnering och champagne och confetti, elavbrott och födelsedagssång, hemmajäst dessertvin. Barnen stupade kring 1-tiden och vi vid 4. Det var inte så farligt med nyår ända!
OBS. Jag som inte är sa bra på sport fick excellera i pingis. Ja! Pingisdrottningen 2010. Utklassning av flera killar. Alla timmar vid pingisbordet i hobbyrummet på Morkullevägen har äntligen (23 ar senare) kommit att ge utdelning!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)