Alla dessa dagar av bloggtorka

Grav bloggtorka...Jag får börja med att förklara mig. Alltså: Nytt jobb. Sjuk make. Sjuk jag. Friska, energiska och krävande barn. Barn som vill leka med dinosaurier och mjukdjur hela tiden.Ibland även nattetid.







Men jobbet verkar trots allt bra. Trevliga kollegor. Fart och fläkt. Modern dator. Snygg arbetsplats. Man kan inte kräva mer - i alla fall inte just nu!

I övrigt: Febern haller på att sjunka och barnen sover i alla fall hittills denna sena kväll. Jag tittar på min make på TV, han debatterar friskt. Det blir nog att kliva ur sängen imorgon, jag ska på en konferens. Plus att jag måste klippa håret

Imorgon är en annan dag.

På nytt uppdrag

Jag har fått ett nytt jobb, men inom det gamla, skulle man kunna säga. Nu är jag rådgivare till en av borgarråden i Lissabons statshus, och kommer att Men jag har en ny fräsch dator en nya, snygg arbetsplats och nya kollegor. Och jag vet att ett arbetsgruppsmöte började för snart tio minuter sedan, jag vet bara inte var...Ingen svarar på mobilerna...Det känns lite det typiska antiklimaxet / kulturkrocken...

Ett decennium

Nu ägnar sig tidningar, radio och TV sig åt att rangordna de viktigaste händelser och fenomen som har präglat 00-talet. Det är terrorism, bredband åt alla, sociala nätverk och upphovsrätt, klimathotet, krig i Irak och Afganistan, tsuamin, Reinfeldt, platt-TV, pilates och spinning. Bush och Obama (Yes we can!). Osv osv...

Min egen lista blir som följer.

2000 Blir Erasmusstudent Strasbourg, Frankrike, vilket blir startskottet på ett decennium i utlandet. Ett känslomässigt omtumlande och mycket lärorikt ar som har präglat mig mycket. Här öppnas mitt sinne för Europa och smaken för europeisk kultur, språk och politik.

2001 Från Strasbourg till Bryssel där jag påbörjar en praktik hos svenska (s) på Europaparlamentet och avslutar med att få ett fast jobb på nämnda arbetsplats. Jag lär känna Sérgio.

2002 Vad gjorde jag 2002? Jag tror att jag jobbade mycket. Reste mycket. En underbar resa till Brasilien. Lärde mig mycket. Blev sambo i Bryssel.

2003 Vi gifte oss i Skellefteå och hade den roligaste festen under decenniet.

2004 Mycket jobb. En rolig semester i Spanien.

2005 Afonso föds den 3 juni i Bryssel. Vilken glädje, vilken bebis!

2006 Föräldraledighet och tillvaro i Lissabon. Ett fint ar. Jag lärde mig portugisiska. Jag lärde känna mina svärföräldrar på riktigt och njöt av att vara mamma. Min syster Jenny gifter sig i Budapest med sin David.

2007 Gustav föds i en väldig brådska i Lissabon. En kopia av mig själv! Glädjen var lika stor som med första barnet med tröttheten var större. Ett slitigt ar men med många guldkorn.

2008 Aterflytt till Bryssel och tillbaka till jobbet, nu som 2-barnsmamma. Skönt att sätta igång hjärnan och umgås med vuxna igen.

2009 Min älskade svärfar och barnens farfar går bort i mars. Ett hart slag för hela familjen. I samband EU-valet i juni slutade jag mitt arbete för att flytta till Lissabon på riktigt. Jag njuter av den längsta semestern i mammaminne. Kulturkrockar präglar min premiär på den portugisiska arbetsmarknaden.

Löfte för 2010: Byta jobb!

En början

Kära läsare, vilka ni än kan tänkas vara.



Jag bestämde mig för att starta en blogg. Skälen till det är många, men det viktigaste har att göra med ett behov att uttrycka mig på mitt modersmål och att skriva. Skriva, det gör gott i själen, lite på samma sätt som att sjunga. Jag som sk. utlandssvensk behöver konstant övning i att aktivt använda det vackra, svenska språket. Jag har med åren upptäckt att även ens modersmål kräver övning för att inte förfalla. Med åren har jag också lärt mig flera andra språk som jag talar med liv och lust, och inte förrän nyligen har jag märkt hur de inkräktar på den kära svenskan. Tänk om det finns ett begränsat minne för språk i hjärnan? Tänk om jag håller på att överskrida mitt minne?



Nu när jag aldrig skriver dagbok mer och inga brev, utan mest korta mail, meddelanden på Facebook, och korthuggna sms, blir det liksom inte av att skriva ner mina tankar om livet, så jag kom fram till att det bästa var att skapa en blogg.



Det känns ju inte helt modernt att skapa en blogg såhär två dagar ifrån slutet på 00-talet. Typ sist av alla i hela världen med att skapa en blogg. Jag kanske egentligen borde ha skapat något annat? Upptäckt det nya uttryckssättet för nästa decennium? Vad nu det kan vara? Äh, jag har inte några pretentioner att vara modern, ung, avantgarde. Jag nöjer mig med en stilla glädje över att ha skapat en bloggprofil.



Välkommen till min blogg.



Direkt från Lissabon / Kejsarinnan av Portugallien.